idag tänker jag skriva svart på vitt om det där som de flesta 20-something women inte helst pratar högt om. nämligen vår klädkonsumtion. óch i det ingår även väskor, skor, smink och associarer.

låt mig börja med att säga: skämmes. jag har som många andra år just bytt plats på mina sommar och vinterkläder till det ställe jag för tillfället bor på. alltså har jag 2,5 garderob här hemma i östersund just nu som är fylld av sommarkläder och kläder som jag inte förmått mig göra mig av med än men som jag naturligtvis aldrig använder. jag fick en stor klump i magen idag när jag insåg detta (igen), att jag har så sjuuuke mycket kläder. som knappt används. och jag vill bara köpa mer. nya, fina, trendiga, billiga och dyra (helst billiga såklart). men vad är det som händer!! är det här livet, är dethär det jag lägger min lön på som jag helt oförstående varje månad undrar vart den tar vägen??

och ja nu kommer det. i heliga birgitta-anda " och så står större delen av världens befolkning utan vatten och tak över huvudet" nu kommer det igen SKÄMMES. och jag skäms, jag och min klump i magen. nu får det faktiskt räcka. och det värsta är att 99 procent av mina kläder är antagligen gjorda av just barnarbetare och undernärda kvinnor. fy fan. nästa nyårslöfte: konsumera mindre. konsumera i kvalitet och erfarenhet. och mat och dryck. (kanske inte heller är helt rätt men man måste ju börja nånstans).

och när jag ändå är på G i denna heliga anda slår jag igen ett slag för välgörenhet och donationer. kom igen nu folket jag vet mycket väl att vi alla kan bidra mer, även jag. jag kommer inte att lägga upp en hemsk bild på ett undernärt barn på sjukhus med insekter all over him/her för jag tycker inte att det är nödvändigt. vi vet alla vilken orättvisa vi lever i vi behöver inte se det på bild. jag kommer inte göra detta till något politiskt för om det handlar om någon slags politik är det vår egna idiologi och vilken värld vi vill leva i och där är vi vår egen stadsminister.

Postad i Allmänt